Gunnel såg den hemgjorda skylten och svängde av vid den nerlagda bensinmacken. Här stod rader av bilar och massor av människor strosade runt. Bilarnas bakluckor var fullproppade med saker och på backen stod större, skrymmande ting. Allt var till salu.
Gunnel skulle inget ha, men lockades ändå att titta. Här fanns kläder och prydnadssaker, böcker och grammofonskivor, tavlor och köksgeråd, porslin och glas, verktyg, krukväxter och plantor.
Plantor kunde hon inte motstå. Två fuchsior och fyra tomatplantor bytte ägare.
Försäljaren, en kvinna i hennes egen ålder, såg nöjd ut när hon packade ner Gunnels inköp i kasse.
– Man blir inte rik, sa hon, ibland får man knappt ihop till avgiften.
– Avgiften?
Det var resorna hon saknade mest. – Ja, vi får inte stå här gratis! Nej, hundra kronor…
