UTFORSKABIBLIOTEK
searchclose
shopping_cart_outlined
exit_to_app
category_outlined / Hem och trädgård
Antik & AuktionAntik & Auktion

Antik & Auktion

Nr. 11, 2019

Landets främsta antikexperter skriver kunnigt och intressant om antikviteter, arvegods och loppisfynd. Inspirerande reportage från vackra hem, värdering och pristrender, och läsarnas egna frågor om allt från dyrgripar till kuriosa.

Land:
Sweden
Språk:
Swedish
Utgivare:
Aller Media AB
Läs merkeyboard_arrow_down
KÖP NUMMER
82 kr(Inkl. moms)
PRENUMERERA
444,14 kr(Inkl. moms)
11 Nummer

I DETTA NUMMER

access_time2 min
ljus, ljus och mera ljus

Precis som många andra börjar jag redan i augusti längta till hösten. Jag planerar för mysiga middagar, laddar upp med böcker som ska läsas och bär fram en drös med filtar. Men när jag sedan i slutet av september har fått några veckors höststämning börjar mörkret göra sig påmint. Ska det vara såhär ända till mars?! Då gäller det att dra på med ljus, ljus och mera ljus. Själv älskar jag lampetten som reflekterar ljuset på ett fantastiskt sätt. Min favorit var länge Pierre Forssells pendel från slutet av 50-talet, men efter att ha läst Erik Biléns reportage om väggsmycken i det här numret har Forssells pendel fått ny (eller gammal om man så vill) konkurrens av den fantastiska väggplåten på nästa sida. Men som sagt, man behöver dra på och…

access_time13 min
lampetter från 1600-talet till modern tid skimrande väggsmycken

Under 1600-talet kom de förmögnas hem i Sverige att inredas med ett större utbud av föremål än under tidigare århundraden. Ett av de viktigaste objekten var väggplåten, eller ljusplåten som den också kallas. Den tjänade både som prydnadsföremål och belysningsredskap och gavs en rektangulär, oval eller åttkantig form med en eller flera ljusarmar nertill. Vanligtvis avslutades ovandelen med ett mindre, framåtlutat plåtstycke. Plåtstycket fungerade som en extra reflektor då man ville utnyttja de dyrbara vax- och talgljusen maximalt. Som dekor på den krönande delen användes normalt en musselformation. Under slutet av 1600-talet och början av 1700-talet kom i stället ett flammande hjärta att bli den vanligast förekommande utsmyckningen. Modellen tillverkades främst av mässing, men även av silver, tenn och koppar och var populär på de stora gårdarna och i kyrkorummen. I kyrkan, men även…

access_time1 min
lampetter – vad är vad?

LJUS- ELLER VÄGGARM Mindre väggplatta med arm som normalt avslutas med en till tre ljuspipor. Typen förekom i sakral miljö under 1500-talet, men blev vanligare även i profan miljö under 1600- och 1700-talen. Huvudsakligen framställd av mässing, järn eller trä. VÄGG- ELLER LJUSPLÅT Plåtstycke i rektangulär, oval eller åttkantig form med en eller flera ljusarmar nertill. Ovandel med reflektor (krön i form av ett framåtlutat, mindre plåtstycke). Vanligen tillverkad av mässing. Typisk för barocken och nybarocken. LAMPETT ELLER SPEGELLAMPETT Väggbelysning med spegelglas och ramverk av förgyllt trä. En eller flera ljusarmar. Förekom under slutet av 1600-talet men fick störst spridning under 1700-och 1800-talen. APPLIQUE Ljushållare med en eller flera ljusarmar, normalt av brons eller mässing. Kom på modet under rokokon men levde kvar under den efterföljande nyklassicismen och i mindre skala även under senare epoker. VÄGGLYSTER Ljusbärare i form…

access_time5 min
fler mäktiga kvinnor på duken

ETT LJUS I HÖSTMÖRKRET ÄNTLIGEN ÄR The Crown tillbaka! Tredje säsongen av den hyllade dramaserien om det brittiska kungahuset kommer på Netflix den 17 november. Denna gång utspelar den sig under en senare period, 1964–1977, och vi får därför se nya, lite äldre skådespelare i huvudrollerna. Olivia Colman har tagit över som drottning Elizabeth II efter Claire Foy. Den som sett The Favourite minns henne säkert från rollen hon Oscarsbelönades för. Rollen som prinsessan Margaret spelas av Helena Bonham Carter. Konst för krabater DET SKA BÖJAS I TID, sägs det. Och när Nationalmuseum bjuder in till babyvisning har man många år på sig att forma framtidens besökare. De små verkar dock ha kul redan nu – och säkert även de föräldrar eller mor- och farföräldrar som är med. Visningarna vänder sig till nyfikna vuxna med…

access_time6 min
experten joakim bengtsson: ”det här var en riktig praktpjäs!”

Vi möter Jan Wendel i en av köerna på Antikrundan. Han har med sig en Rörstrandsjardinjär av färgstark majolika och nu vill han veta hur ovanlig modellen är och hur den värderas i dag. – Mina föräldrar ropade in den vid en slottsauktion under 1960-talet, men trots att far var antikhandlare var det här ingen pjäs som skulle säljas vidare. Det var helt och hållet ett personligt köp. Enligt Jan står jardinjären fortfarande på samma skåp som den gjorde under hans uppväxt. Och den håller ställningarna som storfavorit. – Ja, det kan man lugnt säga. Jag är nog lika förtjust i den som mina föräldrar var. När jag hade fått överta den, ringde jag Rörstrandsmuseet för att förhöra mig lite om ålder och produktion. Och då fick jag veta att den var tillverkad…

access_time6 min
tivolis lysande stjärnor

När åtta original av Poul Henningsens spirallampor från Tivoli ropades ut hos Bruun Rasmussen 2008 var det ett stycke dansk kulturhistoria som gick under klubban. Henningsen gjorde endast hundra exemplar av de roterande lamporna till den gamla parken. Men det är inte de enda Tivoli-lamporna som privatpersoner haft möjlighet att köpa – en hel del av dem har funnits i produktion. Tivoli i Köpenhamn öppnade 1843 och är därmed världens näst äldsta nöjespark, den allra äldsta ligger en bit norr om huvudstaden: Dyrehavsbakken, eller Bakken som de flesta kallar den. De lampor från Tivoli som i dag finns på antikmarknaden är dock producerade 1940–1970. POUL HENNINGSEN (1894–1967) är mest känd för att ha tagit fram PH-systemet, ett skärmsystem för lampor som resten av världen sedan mer eller mindre kopierat. 1941 anställdes Henningsen som…

help